Hej...

Fick precis reda på att vi blev tvungna att ta bort Dobby idag.. jag är fortfarande helt chockad och har inte riktigt fattat det än. Hans infektion blev för stor och det skulle inte gå att rädda honom. Så idag vid lunch tog pappa och mormor beslutet att det blev bäst för honom såhär.

Mormor är helt förstörd, pappa också. jag har inte fattat det än. Jag är utan hund för första gången på snart 17 år.

Det kommer väl komma ikapp mig snart och då kommer jag verkligen vara helt förstörd. Så om jag inte är mig lik nu så vet ni varför. Vill inte ha några frågor just nu.

Han blev bara 6 år..

vila i frid älskade Dobby, nu får du iallafall vara med storebror.