Om modet vore större, och ångesten lite mindre

Sommarnattsväggar omsluter min värld inatt.

Sömndruckna leenden efter gårdagens bravader

kung på natten, fegis på dagen.

Jag kan inte tyda din skumma lyrik

Du lindar in något osynligt, men jag är naiv och lever på hoppet.

Vi är två tonårshjärtan, otåligt stampandes i hallen

du är ju mitt nästa vägskäl, trots att du inte vet något

du sätter min framtid och jag vill vara din inatt

Låt inte dessa sommarnattsklädda väggar sluka mig

kom till mig så målar vi väggarna, du och jag